Fina Agnes

Fina Lovisa

Då var vi här igen....sommaren dras mot sitt slut och hösten knackar på dörren! En härlig ledighet har vi haft med massor av fotboll, bad och lek! Lediga dagar att fylla utan en massa måsten och åtaganden. Fin fina kvällsdopp, och ett och annat mysigt morgondopp! Barnen har inte varit en dag på fritids och det tackar vi mor och far föräldrar, kompisar och flextiden för! Det är dom väl värda efter långa terminer och bra kämpande med läxor och skolarbete! Men nu, ja nu tar vi nya tag och siktar in oss på en solig, färgsprakande höst som övergår i en vit, kall, inget slask här vinter med massa mys och gemenskap! Härligt att vara tillbaka, härligt att vara glad och tacksam och härligt att få vara tillsammans!

Och hur går det då...

....jodå, framåt i allafall! Lite trögt sista dagarna för jag har en envis hosta och förkylning som inte vill ge sig och jag känner hur det väser i bröstet när jag är ute så lite lugnare har jag tagit det....men, men, envis som få är man ju så det kommer säkert att gå vägen...vi hoppas och tror! Sommaren närmar sig med stormsteg men vädret hänger ju inte med! Känns som även där var en liten seg förkylning som håller tillbaka. Hoppas och tror, på allavis även här då, gör vi ju att det vänder och att i nästa vecka värmen och solen strålar i kapp. Skolavslutningen går av stapeln och sommarlovet hägrar. Den blomstertid skall sjungas på fredag och mina ögon tåras som vanligt. Det är något riktigt speciellt med den dagen och jag tänker på mina egna avslutningsdagar, nya fina sommarkläder, fin i håret, en otrolig stor längtan om att få vara fri, sommarlovsmorgon på TV, lugn och ro, bad, glädje och en totalt avsaknad om vad som komma skall när sommarloven inte längre finns....och så skall det va! Självklart har alla barn rätt till den känslan! Jordgubbstårtan på kära systers altan, middag ute med bästa vännerna...kan det bli bättre?

Om min lilla mun hade...

....varit tyst så hade jag inte suttit här på morgonen och nästan svimmat av utmattning men jag tänker om och tycker att vilken tur att jag öppnande munnen och tog i hand på att nästa, ja nästa år skall även jag springa milen ....Det hela kom till så att vi för några veckor sedan deltog i Blodomloppet med jobbet och kanske lite extra taggad efter 5 km rask promenad, antog jag utmaningen att springa nästa år! Och visst, styv i korken och kanske lite för ambitiös blev ju sträckan 10 km!!! Några veckors lugn och ro och begrunnelse och nu, idag slog jag till med första intervallrundan.....3 min rask promenad, 2 min jogging om och om igen i 4 km.....Ingen höjdarsträcka och ingen höjdartid men, på väg är jag......Heja mig!! Och tilläggas skall ju att jag har nästan ett helt år på mig!! Efter denna kroppschock - off to work!!

P.s Ett stort Tack till Tina som puschade mig till detta!! :)  D.s

Gå in på Lindas Lantliga blogg och se vilken fin vinst du kan få om du hänger på och tävlar!!



Åhhh, vilken ljuvlig morgon!! Ja, jag har ju den vanan (ovanan enl många) att t.o.m tuppen försover sig jämfört med mig så i morse drogs träningskläderna på och en helt ljuvlig morgonprommis blev av! 10 grader var det redan innan 6 och Marielundsrundan visade sig från sin bästa sida

, ja, solen gjorde ju jobbet och fåglarna med för den delan men känslan sög jag in och lagrar i mig! Hoppas, hoppas dagen fortsätter som den börjat! Trädgården behöver sin välförtjänta vår/sommar omsorg och växthuset skall fyllas med krukor och andra små inneboende. Körsbärstomater både röda, gula och svarta, minigurkor, physalis, paprika mm... Det riktigt kliar i fingrarna. Potatisen skall ner i landet och sedan, ja sedan...nöjd och belåten skall jag sjunka ner...nja, det kan man väl inte rikigt säga om trästolar men, men...jag sjunker i allafall ner i däckstolen och njuter av en alldeles ledig lördag!