Ja, och så har halva denna lilla veckan rusat förbi i hastfart och jag bara har hängt med! Det är lite väl mycket som jag behöver tänka klart för och planera i mitt still sinne....skrev jag stilla??? I allafullafall så det där med planering börjar så bra för min del på morgonen och slutar rätt kaotiskt sådär på förmiddagen....nej, så illa är det inte men det händer ju alltid något som ställer till....sms om tandläkartider man till 99% glömt bort, 2 dagarna efter varandra, telefonsamtal om allt möjligt med slutklämmen....men det har jag ju sagt till dig om....jaja, det kanske du sa men jag lyssnade nog inte så bra då!

Det där med tandläkaren är något som ger mig mer är gåshud....vad är värre? Så fort jag ser ett kuvert därifrån så vill jag bara lägga undan det och hoppas att jag aldrig fått det...men nej, si du, det går inte för då kommer lilla smset som påminner att man minsann måste ta sina gaddar och pallra sig dit! Och jag kan villigt erkänna att jag har skyllt på många saker för att slippa gå dit. .....sjukdomar...möten...resor eller bara helt enkelt ett stort det glömde jag! Sedan jag var liten har jag varit paniskt rädd för tandläkaren och inte hjälper det ju att man sätter sig där i stolen, får på sig, förhoppningsvis om jag får välja som barnen, en rosa liten haklapp och sedan som i en scen byter min tandläkare röstläge och börjar tala med mig, nu 42 år gammal, som med ett barn....Du vet ju lilla Johannna att man måste....det och det och det och du borstar väl tänderna varje morgon och kväll....och på insidan och på utsidan och emellan...och glöm inte tandtråd och flour och ...... phu! Jag känner mig aldrig så liten och utlämnad som hos tandläkaren! Har nu inte haft något hål sedan 15-års åldern tror jag det var men något pyttelitet på gång sedan 10 år! Hmmm, nu är ju inte jag tandläkare men på gång i 10 år!! Hur går det till??.... och inte nog med det så får man reda på varje gång att inte äta mellan måltiderna, inget sött, dricka vatten och inte annat flytande...jo flour...men det kan man ju inte svälja så det får man glatt spotta ut...om man nu hittar flourflaskan som man bedyrat att man köpt....men bara inte hittar i sitt skåp på toaletten som för den delen är smockfullt med tandståd som man ju använder flera gånger varje dag och vad konstigt då tycker tandläkaren att det råkar blöda lite från tandköttet när han petar med sitt tandköttspetarverktyg för om man använder tandtråd varje dag och flera gånger blir det inte såhär.....japp då är det ju dags att på torsdag ligga där knallröd i ansiktet, känna sig som en 5- åring och försöka förklara att jag, nej o nej, jag tar inte tandtråd bara just kvällen och morgonen innan besöket men jag har nog glömt det lite titt som tätt...eller oftare....eller inte alls men det kan man ju inte säga.....

Rekommenderas!

Fotot taget från Åsas blogg

Gå in på Åsas härliga lilla webshop och njut av vårens nyinkommet!

Ny vecka och nya förutsättningar mina vänner! Ta vara på den och varandra!

Altanen nu i vårskrud.......

Ja, vår helg har verkligen gått i innebandyns tecken. Började med att vi tittade på Örlogsstadens herrar igår, tyvärr förlust...sen övergick vi till att heja fram damerna till vinst. Lovisa var med och spelade och gjorde en jättebra insats för att vara 14 år i ett a-lag med ålders och erfarenhetsvariationer på många år! Däremot spelade väl hela laget inte så inspirerat och stundtals riktigt lojt, så turen var på deras sida att dom vann trots det. Trötta och riktigt ömma i baken (kanske den sämsta läktaren för just den kroppsdelen i Sverige) beställde vi hem lite god mat och som 5 zoombies satt vi runt middagsbordet och petade i maten, helt slut. Melodifestivalen gick även den i slowmotion kan jag tycka då jag somnade mellan varven som sig bör.... Danny var ok och Lisa var bäst...Efter söndagens mysfrukost blev det storfix ute på altanen så nu är den redo för våren, känns jätteskönt så vi har en tendens att få altanen som ett litet skrotupplag varje vinter!! Nu har jag för sista gången städat där på det viset för nästa vinter är mitt mål att INTE få till det så! Vi får väl se.... Lovisa hade match även idag och resultatet talar för sig själv, vinst med 10-0! Nu skall jag packa på mig lite kläder och traska ut en liten runda innan kvällen kryper på! Tidigt i säng i kväll för laddning av en ny vecka! KRAM!

Åh, klockan är 06.15 och när jag sitter här i vårt kök och bloggar och tittar ut så är dagen på väg att vakna! Det ljusnar över trädtopparna och hela jag blir så lycklig på ett litet tidigtlördagsmorgonhahelahelgenframföross vis.....Och inte bara det, jag ser en ljusning för snart, ja snart kan jag plocka på promenadstället och stavarna och starta årets första morgonpromenad. Ja, jag håller upp lite under den mörkaste perioden, inte för att jag egentligen skulle behöva...oj, nej jag skulle verkligen behöva!!! Men det är så förbaskat mörkt och ensamt i lilla byn sådär runt 04.15-tiden. Jovisst, jag har mina vänner tidningsbuden som säkerligen sitter där i sina dunkadunka stinna bilar och glatt vinkar till tosingen som tydligen inte har annat för sig vid denna tid utan spatserar raskt och intevsivt runt i byn. Japp, det är jag och jag älskar dessa morgonpromenader. Jag älskar att börja gå när årstiden fortfarande är halvmörk och kall vid den tiden på dygnet...älskar att gå dag för dag och följa värmen, ljuset, fågelsången och se hur allt blir grönare och grönare...jag har ett litet favoritställe där jag får erkänna....jo en liten morgontjuv har jag allt varit ett par gånger....att en och annan liten ljuvlig rosa pion har följt med hem...nej, jag springer inte in i någons trädgård, huamej, men på ett ställe står dom stolta och runda, hårda och alldeles rosa...lite sådär utanför men inom räckhåll och bara ber till mig att ta mig, sätt mig i en vacker vas och njut! Så vem kan stå emot...inte jag!

Ha nu en riktigt skön lördagsmorgon, baka lite scones, lägg på ett extra lager citronmarmelad och NJUT!! För det är ni värda!

Då var det fredag igen och visst längtar man till lediga dagar och slö och slapp men jag blir också ibland så rädd för vi suktar bara framåt hela tiden. Man tänker och hoppas på helg men den rusar iväg i 200 knyck och sedan är det måndag och tisdag och....tillslut som på en nanosekund sitter man därigen och det är fredag....Självklart finns det veckodagar som jag längtar till också, nåt kul på jobbet, efter jobbet....men DEN känslan är inte för det mesta så befriande som ja, just....fredagskänslan....Håller ni inte med....men när jag tänker efter så har ju ännu en hel vecka gått från vårt liv....ett stressande hit och dit och vecka 8 år 2012 kommer faktiskt aldrig mer tillbaka....visst kan det vara skönt när vissa skitveckor går snabbt men även just den veckan kommer aldrig igen....2011 kommer aldrig igen och visst finns det tid från det året som man kunde utnyttjat på ett bättre sätt men....ibland vet man ju liksom inte bara hur...när man planerar framåt....önskar sig mot helg....mot vår....mot sommar och tiden bara rinner iväg.... MEN nu ÄR det faktiskt fredag så njut till fullo mina vänner....för det gör jag!

Royalist eller inte så välkomnar jag den lilla prinsessan till världen! Har liksom aldrig direkt förstått diskussionen om ett kungshus eller inte för för mig är det så självklart att vi har en kung och drottning i vårt land. Vad är felet med det? Jo visst dom kostar en massa pengar men så är det ju...nu har vi det så och då får svenska folket gilla läget. Jo, kung för en dag eller 2 tackar nog ingen nej till men, dag efter dag, år efter år av påpassning, media, skandaler, oprivathet...finns detta ord?.....kan nog inte locka många och när vi tänker efter, ser bakom allt glitter och glamour som säkerligen ändå inte glimmar så starkt....så vips blev inte kandidaterna så många. Jag tycker vi skall vara stolta för den tradition som vi har, vårda den väl och försöka förstå att det är vårt lands ursprung och historia....gilla eller icke gilla....men välkommen är hon den lilla sessan!

Vet inte om ni kommer ihåg den danska serien Nikolaj och Julie som gick för en del år sedan? Nog den enda serie som jag någonsin slaviskt följt och som jag riktigt saknat! Fick hem alla avsnitten för ett tag sedan och har nu plöjt igenom alla och som jag minns var den lika bra denna gång. Likadant gäller den romantiska filmen You got mail....hade den på VHS men nu ligger den hos mig i ett lite moderna format och är redan sedd 2 gånger! Skulle nog kunna se denna 1000 gånger till, sitter och njuter av den lilla bokshopen, atmosfären, känslorna och ja, allt! Nu har jag ju 2 sådana här filmer till som jag har sett i mängder men aldrig får nog av och dom är ju såklart....Pretty Woman och Notting Hills....och ja, jag har en till...men jo, romantisk men kanske inte världens hippaste...men jag sällar ju mig ändå leden så vad katten....Sound of music!! Kan nog varenda replik i denna film! Vad fastnar ni för? Vilka är era feel good filmer?

Så har vi startat veckan i rejält upptempo....möte 8.30, 9.00, 10.00, 11,00, lunch, ja en riktigt gourmet sådan bestående av yoggi och musli, möte 14,00 och 14.30...phu....men måndagen gick i rasande fart och nu har vi landat i hemmet efter lite träningar, pulkaåkning och middag med hemmagjorda hamburgare och tillbehör. Småtjejerna myser i Agnes säng och Jonas tog sig en löparrunda. Mamma och pappa har haft tjejerna idag och dom hade kost sig ute i pulkabacken med massor av åk och gofika. Härlig kvalitetstid med mormor och morfar! Helgen var som vi önskade...relativt lugn med besök i ishallen för påhejande av kusinerna som spelade match och sedan lyxmiddag på Sjuhalla! Eftersom jag inte är känd för att hålla mig vaken särskilt länge då jag sätter mig i soffan hann jag inte se alla bidrag i Melodifestivalen men vad gör väl det, tänker jag efter alla recensioner man fick till sig i media....Hahaha....tja, vad ska man säga... har hört Ranelids "fantastiska" bidrag som tja, vem som helst skulle kunna gjort bättre...Ju knäppare desto bättre tycks det som....

Denna fina tekopp från Gustavsbergs Porslin hade gärna fått hittat hem till min koppsamling, kostar ynka 690 kr :)

Grrr, som taggtråd river det i halsen denna morgon och jag känner mig täppt från topp till tå....Inte skall jag väl bli förkyld igen....Ja,ja face the fact och koker nu ett stor kopp rykande te, hämtar mysfilten, sätter på You got mail och myser en mörk, lugn, tyst stund i soffan innan lördagen kickar igång. Lovisa åker med Örloggstadens A-lag och spelar i Husqvarna, Märta laddade hela kvällen igår för fortsatt lek med Malou och söta Agnes kom hem från disko och var så trött så hennes enda ord var nu lägger jag mig i soffan och somnar....

Ljusare tider...

nalkas och det är en fröjd när man åker hem och det fortfarande är ljust! Det får mig att må bra och att längta än mer till kommande tider.... Men snön som fick ett tokspel och dinglade ner är visserligen vackert vit ännu men regnet som tänks komma in i helgen kommer göra allt slaskigt, blött och blää...Just nu har jag mycket som jag funderar på och som jag inte alls känner mig direkt bekväm med. Ibland blir det sådär att man i ena stunden känner att man gör rätt och utifrån den känslan handlar men som den grubblare jag är, inte alltid är nöjd med efteråt. Oftast vet jag att det ändå blir alldeles rätt och riktigt det jag gör men jag är och kommer alltid förbli en känslomänniska och jag har den ibland negativa egenskapen att: -Det fixar jag, det löser jag, det gör jag..... och man blir då dum mot sig själv för egentligen kanske man inte fixar allt.....kanske inte till direkt utsatt tid eller på bekostnad av mig själv....och mina nära. Men vi människor är olika och jag är som jag är och gör mina val och får ju ta ansvar för det givetvis men ibland (om inte ofta) hade jag önskat en liten rosa söt ängel eller kanske för att fatta allvaret en liten , okej då, rosa djävul sittandes på min axel för att stoppa mig när jag gladeligen säger jag och javisst till det mesta! Att säga nej, ligger inte för mig helt enkelt och många är gångerna när jag i efterhand bannar mig själv och lovar att nästa gång, ja då står jag rak i ryggen och basunderar ut ett stort NEJ! Har det ännu hänt? NJAAA......men jag skall bli bättre, det lovar jag mig själv!

Och det största hjärtat går till.....

....mina fina små prinsessor för att ni med er närvaro gör mitt liv komplett...ni får mig att skratta, att gråta, att vara stolt, att andas in och ut och att räkna lååångsamt till 10 och för att ni får mig att älska helt kompromisslöst!

....min man som står ut med pedanteri, tjat och gnat, en soffsovande (och då menar jag sovande, helt utslagen med vidöppen mun och dreglandes) fru minst 7 kvällar av veckans 7!

....mina underbara föräldrar (tja, mammas tjat kunde man ju ibland få slippa men så är det väl att vara mamma fullt ut) som ställer upp i vått och torrt och alltid finns där inte bara när det behövs utan alltid, alltid....

....mina syskon (med familjer) för att ni 2 just är mina syskon och för att jag även här vet att ni alltid finns som en grund att luta sig mot och även om vi är olika som syskon sig bör så betyder ni så mycket för mig....

...min mans familj som vi tyvärr träffar alldeles för lite men som vi vet finns där när vi behöver!

...mina vänner och de flesta som jag känner...ingen nämnd, ingen glömd...ni vet vilka ni är och jag uppsakttar var och en för era egna egenskaper....

Till Er alla önskar jag en riktigt härlig ALLA HJÄRTANS DAG!!

Hela världen slås av häpnad denna morgon då nyheterna formligen spottar ut gång på gång nyheten om att Whitney Houston har avlidit.....endast 48 år....som om ingen i hela världen skulle någonsin haft tanken att detta skulle kunna hända..... Nej, jag menar absolut inte på att förnedra en avliden individ, och i sammanhanget en mycket stor, fantastisk sångerska, skådespelerska, medmänniska, mamma, kvinna MEN på sättet som detta basuneras ut gör mig illa till mods, ledsen och sorgsen. Helt plötsligt lämnar en människa enorma tomtum (enl bla TV4) och då tänker jag att fy, vilket hyckleri. I hur många av dessa tomrum förutom förhoppningsvis hos hennes nära och kära, finns den rena känslan av en ikon? Alla vi som var med under hennes glanstid håller säkert självklart med om hennes storhet men nästan lika många av oss ju inte brytt oss det minsta om henne sista åren, lika många har rynkat på näsan åt hennes leverne och lika många hade avfärdat hennes bedjan om pengar på gatan om vi inte vetat vem hon var! Det är lätt att vara stor när man är på topp och när man är borta. Det är det som gör mig sorgsen idag.

Mmmm...

Bild Hildas Hem

En nybakad sockerkaka och en rykande kopp te kommer säkerligen att lyfta upp min dag! Här skall bakas idag. Och kommer då osökt in på en liten historia som kan vara värd att dela med sig....Jag satt som sekreterare i en mycket mansdominerad styrelse för många år sedan och som kvinna där förstår ju alla vem som hade uppdraget: FIKA. Vid ett tillfälle skulle jag göra mig till och smälla ihop en sockerkaka, ja, kanske för att imponera eller helt enkelt bryta Gille-kakornas tristess.... vem vet. Knappt om tid och kakan in i ugnen, fullt påklädd stod jag där och sitrrrade in i ugnen för att snabbt slita till mig formen och iväg när klockan pep! Tja, kanske inte världens bästa drag men tiden var knapp! Glada tillrop blev det i allafall när jag kom till mötet och det fortfarande rök från kakan och en ljuvlig doft spred sig.....tills vi skulle fika.....och stjälpte upp kakan som nästan formligen rann ut över bordet....Tja, den korta sponsorpausen för Gille var snabbt över och alla såg lugnade ut nästa gång jag klev innanför dörren...lika tidspressad men dock med köpta kakor med mig!

Sökes: Motivation och inspiration...

Inget är omöjligt...tydligen :)

ja, i en stor portion, tack! Så det räcker till att ta mig i kragen och börja promenera varje dag, ta mig till gymmet, ta tag i alla mina projekt som ligger mm och just där, där sista tanken på vad man borde göra poppade upp, blev jag så trött och gjorde ingenting! Jag som inte brukar att tappa lusten så lätt hinner inte ens nästa fånga lusten förrän den flyger iväg! Och vad kan jag skylla på.....tja inte ens det kan jag sätta fingret på och begripa men lugnt konstatera att så är det! Alla dessa motiverande och peppande samtal jag har i mitt jobb och så kan jag inte hitta dit själv? Hm, gör mig irriterad och arg och såklart, då...blir jag ju inte direkt sporrad för lite jäklar anamma saknas också just nu.... GRRR, som jag tjatar mig till leda på jobbet om vem kan påverka dagen, vem sätter gränserna för hur jag mår, hur når jag dit där jag vill vara men ännu inte är.....snacka om att inte leva som man lär! Nu har jag i allafall fått gnälla en stund, här och nu på morgonkvisten, bara jag vaken i huset så nu tar vi tag i dagen och gör den till en luftfylld, mysig och lugn lördag!!

Lite sen hem från jobbet så här en fredag....men vad gör man väl inte för att få en medmänniska att må lite bättre en liten stund i allafall! Här och nu...kan jag vara otroligt glad och lycklig över att få må bra, ha mina nära och kära inom kramavstånd, ha en fast grund att stå på när man trillar dit, oroar sig över minsta sak, blir ledsen, behöver stöd eller bara en liten bekräftelse på att man faktiskt är bra som man är. Jag tror ofta att vi inte tillåter oss att slå oss för bröstet och öppet erkänna att vi är bra som vi är och att vi duger bra så...Ibland är egoism inte bara ett skällord utan en nödvändighet för att komma vidare och utvecklas!

Ha en riktigt skön och mysig fredagskväll och njut, njut, njut!!

Så sänker sig kvällsstämningen i huset och småtjejerna ville somna i soffan, Jonas och Lovisa har tränat innebandy och jag har fejat runt och städat hela huset så allt är klappat och klart inför helgen! Fullkornslasagnen nyss uttagen ur ugnen och det doftar ljuvligt! Känner mig riktigt nöjd faktiskt och på schemat står bara att lägga in en tvätt till så kan jag med sjunka ner i soffan och slappna av. Fredagsmyset står för dörren och jag hade tänkt vi skulle göra något gott med kyckling i morgon. Någon som har nåt gott recept att dela med er av?

Ha en skön torsdagskväll mina vänner!

Så är det torsdag och endast en dag till helg!! Visst borde man inte hela tiden längta till helg för det är ju roligt att jobba och det är roligt att vara där men det är ju skönare när torsdagskänslan lägger sig och man vet att i morgon, ja då går jag till jobbet med lite lättare steg och ser fram emot en mysig helg! Denna vecka har varit helt upp och ner och vi har haft både glädje och sorg. Men framför allt i den sorgliga delen känner jag en vördnad över livet och att jag fick vara med in i det sista. I sådana här situationer får man omedvetet tid för reflektion och tankar över hur stora/små vi faktiskt är i det hela och hur olika förutsättningar får oss att landa i vad vi blir och hur vi påverkar vårt liv! Vår mycket goda vän som nu återigen gått för att möta sin älskade efter ett halvårs åtskildhet och dessför innan 63 års äktenskap lämnar visserligen ett tomrum men även ett lugn för jag vet att dom nu sitter där igen, pussande varandra på kinden, hållandes i varandras händer och det är kärlek på hög nivå!

Och av den här tjejen...

Fröken Blund slår dank

....blir jag helt tagen av tankar, språk, skrivstil och ordvrängeri (på ett totalt positivt sätt). En blogg från svart till vitt och en massa där emellan! Längtar alltid efter nya inlägg!

När jag läser den här underbara bloggen blir jag så GLAD!

Följ den!

Så det kan bli...

... ja, titt som tätt hamnar jag här....i bloggkoman! Alla är så fantastiskt duktiga på att blogga på, ge inspiration och fota sådär fint och zoomande och jag blir bara avundsjuk.... Funderade länge på en liten årskröninka över 2011 som man ser hos många av er andra men så föll det nog på..ja, februari! Huu, jag blev så deppad över att inte ha mer kontroll över vad vi gör med vårt liv.... men så tänkte jag att det var ju tur att jag i allafall inte hade några stora hemska minnen från året utan att det mer, ja, bara flöt på...då....som nu! Sommaren spenderades ju på resande fot i 3 varma, sköna och lata veckor och det får vi ju leva på tills nästa värmebölja drar in....vilket i dagarna känns långt borta då termometern visade -21 grader i lördags morse! Men, men visst vill man gnälla över vädret som om hela befolkningen drabbats av årstidsdemens....visst snöar det och är kallt på vintern, visst grönskar det ljusgröntkrispigt på våren, sommaren hettar och på hösten singlar löven så hör vi upp allihop! Snart blir det varmt, ljust och grönt igen!!