Söndag morgon, tyst i huset, dimman utanför och allt är så lugnt och stilla...alltså en riktig söndagsmorgon. Och visst är det konstigt det där med känslor för hade jag suttit här, med samma förutsättningar, samma tid och samma plats men en lördagsmorgon så hade det hela känts helt annorlunda...i allafall för mig....inte säkert för dig....men.... För mig hade det känts mer spirande, förväntansfullt och positivt. Nu menar ju inte jag att söndagar är allt igenom tråkiga och negativa men min känsla är mer upprymnd en lördagsmorgon än som den här, en söndagsmorgon...Klart helt en egen inställning men dock en verklig sådan. Jaha, vad bjuder då denna dimmiga söndag på i Familjen Medin? Jag skulle gärna åkt till Loppisen i Ronneby en sväng, skuttat in på Cafe Mandeltårtan som den morotskakefantast jag är och suttit där en liten stund och knaprat, ut i trädgården får jag fortsätta min planering med sådd och rensning, lillan i familjen ska och "Bobbla" då kompisen firar sitt kalas i Bowlinghallen, maken renoverar i källaren, mellantjejen ska leka med kompisen Maja och Lovisa har sovit i stan. Grillning står på schemat, planering inför kommande vecka och en långpromenad hade inte varit på tok att hinna med! Vi får se, kanske jag bara grottar ner mig i soffan, tänder ljus och läser en bok och dricker baljor av te....jo, säkert...drömma kan man ju.....