Mitt i all vardag och gråtristess lyser det upp små stjärnebloss som gör att man tar tag i sig själv och jobbar sig igenom grådimmiga dagar. Små stjärnor som inte skulle betyda något för många men mer för andra. För mig kan det vara en lugn rofylld stund som när jag och Wera var i kyrkan i söndags. Tacksägelsegudstjänst med ljus och sång, en stunds eftertanke och när vi kom på kyrktrappan, kvällens dunkel och alla vackra ljus på gravarna. Från den ena ytterligheten till kanske en ytlighet, en stunds vila i soffan med en ny inredningstidning, lite te och sprakande brasa. Jag älskar att få falla in i alla ljuvliga julhem och juldekorationer som sprids sida för sida inför kommande storhelg! Fårskinnsfällar, ljusstakar, fruktfat med ljuvligt röda svenska Ingrid-Marieäpplen, röd och vit färgade dekorationer, lugn och frid.......Kan även vara ett hembesök hos en brukare som så tydligt och med hela ansiktet visar att jag är väntad och välkommen. En tummen upp för en liten pratstund som kan betyda lika mycket för mig som för den jag besöker. Eller Märtas lilla teckning i helgen där hon helt på egen hand skrivit: Du ä väldens besta mamma!